Stora skillnader i villalånekostnader mellan kommuner

Hur mycket av hushållets inkomster som går till villalånet varierar kraftigt i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet där en stor del av nettoinkomsten kan gå till boendekostnader, medan flera mindre kommuner i andra delar av landet ligger på betydligt lägre nivåer.

Så har Landshypotek Bank räknat

Analysen bygger på aktuella villapriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster och följande antaganden:

• Belåningsgrad: 75%
• Bolåneränta: 3%
• Amortering: 2%
• Kalkylen gäller efter ränteavdrag

Villapriserna är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Stockholmsområdet sticker ut

Enligt Landshypotek Banks sammanställning är andelen av nettoinkomsten som går till villalånet särskilt hög i vissa kommuner i Stockholmsområdet:

• Solna: 41%
• Sundbyberg: 40%
• Lidingö: 32%

Lägst andel i flera mindre kommuner

I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet enligt analysen tar en mycket liten del av hushållets nettoinkomst. Landshypotek Bank pekar bland annat ut:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

I dessa kommuner uppges andelen ligga på omkring 3% för en genomsnittlig villa.

Skillnader även på länsnivå

Landshypotek Bank redovisar även resultat på länsnivå. Enligt analysen har Stockholms län högst andel, där 31% av hushållens inkomster i genomsnitt går till villalånet. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i snitt lägger 11% av inkomsten på villalånet. Däremellan ligger Gotlands län på 23% samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län på 22–23%.