Analys pekar på risk för både kostnader och sanktioner

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte klarar EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Det handlar främst om utsläppen i den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott på 11,0 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för det återstående gapet: 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexibiliteten räknats in återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. I pressmeddelandet beskrivs tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att kostnaden är osäker eftersom många medlemsstater också har underskott, och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS).
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs då utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandena missas igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och anger att sanktioner kan ligga på:

• 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp, samt
• 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

IVL:s analys redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen på uppdrag av WWF.