Krokoms bibliotek i Magneten: kommunens vardagsrum, bokbussens hjärta och framtidens kunskapsnav

Det finns platser i Krokom där dagliga möten, tysta studier och högljudda barnskratt smälter samman till en särskild lokal atmosfär. Krokoms bibliotek i kulturhuset Magneten är en sådan plats – både navet i kommunens biblioteksnät och ett tydligt bevis på hur en glesbygdskommun kan hålla ihop service, kultur och socialt liv. Här möts centrumbor, bybor via bokbussen och unga som söker studieplatser. Denna text tar dig genom historik, lokal betydelse, små guldkorn och vad biblioteksplanen 2024–2027 betyder för framtiden.

En kort historisk tillbakablick

Den moderna formen av Krokoms kommunbibliotek växte fram efter kommunsammanslagningen 1974, när biblioteksverksamheten i de tidigare landskommunerna Föllinge, Offerdal, Alsen och Rödön knöts ihop. Sedan dess har nätet bestått av ett huvudbibliotek, flera filialer och en bokbuss som når byar och glesbygd. Biblioteket har genom åren flyttats och omformats; i dag är huvudbiblioteket integrerat i Magneten – ett kulturhus som rymmer bibliotek, café, scen samt förenings- och konferenslokaler.

Trots historiskt begränsade ekonomiska ramar (statistik har visat att Krokom under flera år haft låg driftskostnad per invånare i länet) har kommunen lyckats behålla ett brett nät. En milstolpe i utvecklingen var den första biblioteksplanen 2007/2008; den nu gällande planen 2024–2027 antogs av kommunfullmäktige den 12 december 2023 och pekar ut fem fokusområden som formar verksamheten framöver.

Lokalt värde: mer än böcker

I Krokom är biblioteket så mycket mer än en bokutlåningspunkt. Det är en lågtröskel-mötesplats där studenter läser, barn deltar i sagostunder och äldre träffar varandra över tidningar eller fika. Magnetens samlokalisering med café och scen gör biblioteket till ett vardagsrum i tätorten. Biblioteksplanen 2024–2027 lyfter särskilt fram bibliotekets roll i folkbildningen, integrationen och som en demokratisk informationsarena – avgörande funktioner i en kommun med spridda boenden och långa avstånd.

I praktiken syns detta i flera konkreta tjänster och funktioner:

• Fri utlåning av böcker, ljudböcker, e-böcker och andra medier.
• Läshörnor, studieplatser och gratis wifi – viktiga för studerande och distansarbetare.
• Programverksamhet: sagostunder, författarkvällar, bokcirklar och utställningar i samarbete med lokala föreningar.
• Samordnat lånekort som gäller i huvudbiblioteket, filialerna och bokbussen.

Vad gör Krokoms bibliotek unikt? Guldkorn och lokala särdrag

Det finns några särskilda drag hos Krokoms bibliotek som väl fångar den lokala karaktären:

• Bokbussen som social livlina: För många på landsbygden är bokbussens stopp en av få regelbundna kontakter med andra människor. Personalens uppsökande arbete – ibland med hembesök – skapar social trygghet långt från tätorten.
• Hela nätet trots små resurser: Trots lägre biblioteksanslag per invånare än många andra kommuner i länet har Krokom bibehållit ett huvudbibliotek, filialer och bokbuss – ett tecken på lokalt engagemang och prioritering.
• Samelitteratur som medveten profil: Biblioteket köper in och tillgängliggör material om samisk kultur och historia för att lyfta fram det lokala kulturarvet.
• Magneten – ett dragplåster i centrum: Genom att kombinera kafé, scen och bibliotek får invånare en naturlig mötespunkt där kultur och vardagsliv flätas ihop.

Nuvarande läge och vad biblioteksplanen 2024–2027 innebär

Biblioteksplanen 2024–2027 sätter upp fem fokusområden: barnens bibliotek, det tillgängliga biblioteket, det mångspråkiga biblioteket, det digitala biblioteket och det inspirerande biblioteket. I praktiken innebär detta satsningar på läsfrämjande för unga, förbättrad fysisk och digital tillgänglighet, ett bredare sortiment vad gäller minoritets- och samisk litteratur samt fortsatt utveckling av e‑tjänster för de som inte kan ta sig till Magneten eller filialerna.

Kommunens prioritering av biblioteksverksamheten framgår också i ekonomiska analyser: medan andra kulturkostnader ligger lägre i Krokom än i jämförbara kommuner ligger bibliotekens kostnader och stödet till studieförbund i nivå med andra. Det visar att biblioteken uppfattas som en kärnverksamhet i kommunens serviceutbud.

Framtiden: utmaningar och möjligheter

Framtidsfrågorna är tydliga: hur behålla filial- och bokbussnät i tider av besparingar och miljömedvetenhet? Hur balansera fysiska mötesplatser med digitala tjänster? Hur stärka bibliotekets integrationsroll när befolkningssammansättningen förändras? Svaren kommer att kräva politiska prioriteringar, lokal förankring och fortsatt samarbete med föreningslivet och kulturskolan.

För oss i Krokom är det dock klart att biblioteket redan idag är mer än hyllor med böcker. Det är en plats där kunskap, kultur och grannsämja möts – ett konkret bidrag till kommunens mål om ett gott liv för invånarna. Oavsett om du bor i tätorten eller väntar på bokbussen i en by i Offerdal, så finns Krokoms bibliotek där som en resurs, en mötesplats och en del av vår gemensamma lokala identitet.