KrokomsNytt

Annons

Krokoms jordbruk: liten yta, stor betydelse för hela bygden

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

I Krokom upptar jordbruket liten yta men bär stora värden – från lokal mat och företagande till utbildning och öppna landskap.

Annons

Två procent av Krokoms landyta är jordbruksmark. Ändå är jord- och skogsbruk kommunens största näring. Den till synes motsägelsefulla bilden säger mycket om Krokom: gårdarna ligger främst i ett begränsat, bördigt bälte kring Storsjön, men deras betydelse sträcker sig långt utanför åkrarnas kanter. Här binds matproduktion, företagande, utbildning, byliv och landskap samman i en näring som påverkar hela kommunen.

En liten del av kartan – en stor del av bygden

Krokom är en vidsträckt kommun på omkring 6 855 kvadratkilometer. Skog och myr dominerar arealen, medan jordbruksmarken främst finns i söder, i och omkring Storsjöbygden. Ås, Rödön, Nälden, Dvärsätt och Alsen hör till de bygder där öppna marker och gårdar präglar landskapet. Kommunens landskapsanalys beskriver hur kalkrika jordar och sedimentjordar har gett området ovanligt goda odlingsförutsättningar för Jämtland.

Det här är också ett landskap med lång brukningshistoria. Äldre gårdslägen, gravhögar och bymiljöer vittnar om generationer som har levt av marken. De lerigare slätterna odlades upp i större omfattning från slutet av 1700-talet, och dagens vyer är resultatet av både naturens förutsättningar och människors arbete. Jordbruket har alltså inte bara producerat foder och mat – det har hjälpt till att forma Storsjöbygdens identitet.

Kommunens sammanställning från 2022 angav 236 jordbruksföretag som brukade ungefär 11 000 hektar. Uppgifterna är inte ett färskt register över läget 2026, men ger en bild av näringens omfattning. Samma sammanställning räknade närmare 500 direkta arbetstillfällen inom de gröna näringarna. Bakom varje gård finns dessutom ofta en kedja av lokala uppdrag: maskinservice, byggande, transporter, foder, veterinärvård och handel.

Från gård till bygd – ringarna på vattnet

För Krokomsborna är jordbrukets betydelse större än antalet anställda på gårdarna. När en gård investerar eller anlitar lokala företag stannar arbete och inkomster i bygden. Mjölk och kött ger råvaror för förädling, medan gårdsförsäljning och lokala livsmedel kan knyta samman producent, butik och restaurang. I ett landskap med många småorter och spridda arbetsplatser är sådana samband en del av vardagsekonomin.

Jordbruket bidrar också till att hålla landsbygden levande. Företagande ger människor möjlighet att bo och arbeta kvar, och öppna marker bevarar landskapsvärden som uppskattas av både invånare och besökare. När ett brukat fält växer igen försvinner inte bara en produktionsyta; över tid kan även den öppna utsikten, vissa livsmiljöer och delar av den lokala kulturmiljön förändras.

Kommunens och regionens framtidsfrågor möts därför på åkern. Bostäder, vägar och annan utveckling behövs, inte minst i områden nära Östersund. Samtidigt är god jordbruksmark platsbunden och svår att ersätta. Att väga samhällsutveckling mot långsiktig matproduktion är inte en abstrakt planfråga för Krokom – det handlar om vilka förutsättningar kommunen vill lämna vidare till nästa generation.

Torsta visar hela kedjan

I Ås finns en av kommunens tydligaste mötesplatser för kunskap om gröna näringar: Torsta. Här finns naturbruksutbildning och en gård där elever kan möta djurhållning, växtodling och maskiner i praktiken. Torstas ekologiska gårdsbruk har drygt 60 mjölkkor, rekryteringsdjur och Jämtlandsfår. Av de omkring 190 hektaren som odlas utgörs stora delar av vall och beten, kompletterat med korn och grönfoder.

En del av mjölken går vidare till regionala förädlare, däribland Osterian af Jemtland, Skärvångens mejeri och Eldrimner. Det gör Torsta till mer än en utbildningsmiljö: verksamheten visar hur mark, foder, djur, kunskap och mathantverk kan hänga ihop. För Krokom spelar utbildningen också roll i generationsväxlingen. Gårdar behöver människor med både praktisk kompetens och vilja att utveckla företag i en bransch där investeringar och lönsamhet är avgörande.

Annons

Framtidens villkor: beredskap, lönsamhet och mark

Den regionala livsmedelsstrategin för Jämtland Härjedalen 2026–2035 sätter fokus på att öka produktionen, stärka livsmedelsföretagens lönsamhet och göra länet mer robust. För Krokom är det en möjlighet att bygga vidare på mjölk- och köttproduktion, lokala förädlare och Torstas kunskapsmiljö. När livsmedelsberedskap diskuteras blir det tydligt att lokal produktion inte bara är en fråga om näringsliv, utan också om motståndskraft vid störningar.

Utmaningarna är samtidigt verkliga. Äldre studier har pekat på många små skiften, åldrande företagare och avstånd till slakterier och andra anläggningar. Uppgifterna behöver inte beskriva dagens exakta läge för att visa vilka frågor som är centrala: vem tar över gårdarna, hur finansieras investeringar och hur kan råvaror förädlas och distribueras med rimliga villkor?

  • En särskild styrka: bördiga jordar och en lång tradition av brukande i Storsjöbygden.
  • En viktig lokal resurs: Torstas utbildning och gårdsbruk i Ås.
  • En avgörande framtidsfråga: att förena utveckling av bostäder och infrastruktur med skydd av produktiv mark.

Krokoms jordbruk är koncentrerat till en liten del av kommunens yta, men dess avtryck är stort. Det märks i maten, företagen, utbildningen och de öppna landskap som många förknippar med bygden. Om gårdarna ska fortsätta bära den rollen krävs att mark, kompetens och lönsamhet behandlas som delar av samma framtidsfråga. Det är där kommunens nästa kapitel inom de gröna näringarna börjar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons