Ny kartläggning: villor kräver fler årsinkomster än för 20 år sedan

Det krävs betydligt fler årsinkomster för att köpa en villa i dag jämfört med 2005, enligt en ny kartläggning från Landshypotek Bank. Utvecklingen syns på många håll i landet – och i Jämtlands län sticker Krokom ut som en av kommunerna där villapriserna har ökat snabbare än inkomsterna.

Jämtland sticker ut på länsnivå

När Landshypotek Bank jämför länen är det Jämtlands län som haft den största ökningen i relationen mellan villapris och medianinkomst. Sedan 2005 har relationen ökat med 88 procent i länet. I dag motsvarar en genomsnittlig villa i Jämtland cirka 7,1 av Sveriges medianårsinkomster, eller 7,6 av länets egna medianårsinkomster.

Landshypoteks talesperson för vardagsekonomi, Catharina Åbjörnsson Lindgren, kommenterar att bilden inte enbart handlar om storstäderna:

”Det är lätt att tro att gapet mellan bostadspriser och inkomster har vuxit mest i storstadsområdena. Men så ser det inte ut. Stockholm är fortfarande överlägset dyrast, men på flera håll i norra Sverige har villapriserna ökat betydligt snabbare i förhållande till inkomsterna.”

Krokom: tydlig ökning jämfört med inkomsterna

I tabellen över kommuner där villapriserna ökat mest i förhållande till inkomsterna återfinns Krokom. Enligt kartläggningen har villapriserna i Krokom 2005–2025 utvecklats:

• +114,7 procent jämfört med Sveriges medianårsinkomst
• +117,1 procent jämfört med medianårsinkomsten i Jämtlands län

I dag kostar en genomsnittlig villa i Krokom enligt sammanställningen:

• 7,3 svenska medianårsinkomster
• 7,8 medianårsinkomster i Jämtlands län

Exempel i norr: Gällivare och Åre

De största förändringarna syns enligt Landshypotek Bank i norra Sverige. Gällivare pekas ut som den kommun där relationen mellan villapris och rikets medianinkomst ökat mest, med 176 procent sedan 2005. I Gällivare motsvarade en genomsnittlig villa cirka 2,5 medianårsinkomster för 20 år sedan – i dag krävs 7.

I Åre har motsvarande siffra ökat från drygt 4 till drygt 10 medianårsinkomster.

Stockholm dyrast – men gapet har växt snabbt i flera län

Stockholms län är fortsatt klart dyrast. Där kostar en genomsnittlig villa cirka 19,4 gånger Sveriges medianårsinkomst (eller 17,4 gånger länets egen medianårsinkomst), enligt länstabellen i kartläggningen.

Catharina Åbjörnsson Lindgren lyfter också att utvecklingen påverkar hushållens planering:

”När det krävs allt fler årsinkomster för att köpa en villa förändras också hushållens förutsättningar. Det blir viktigare att planera sitt sparande och skapa marginaler i boendeekonomin.”

Så gjordes kartläggningen

Landshypotek Bank har jämfört genomsnittliga villapriser för 2005 och 2025 med medianinkomster för 2005 och 2024. Uppgifterna kommer från SCB, och 2024 är det senaste året med tillgängliga inkomstdata. Jämförelsen görs både mot Sveriges medianårsinkomst och mot medianårsinkomsten i respektive län.